lördag 26 november 2011

Tomtemys vid brasan i Kilsbergen


Så mycket tomtar och troll det funnits genom tiderna i Kilsbergen, vore det väl märkligt om inte själve Jultomten också kunde återfinnas här. En gång om året är det i varje fall så - då bjuder Kilsbergens hembygdsförening in till en marshallkantad vandring längs den förunderligt bildsköna Göljestigen, utefter Göljebäcken. Följer man flammornas flämtande sken, når man slutligen fram till en grillplats, och det är där han håller hov, själve Kilsbergstomten - i äkta helskägg och allt. Med näverkont och en säck full av godispåsar, tar han hövsamt emot barnens önskelistor, i utbyte mot en gottpåse, medan några mer slätrakade karaktärer ser till att det blir korv grillad över den öppna elden. Glögg och pepparkaror finns också därtill. Det enda som fattas, är väl själva snön. Även om vi är flera som erkänner, sinsemellan, att vi gärna kan vara utan ett tag till. Att rusta till jul, medan gullvivor och rosor blommar, är inte särskilt vanligt förekommande på våra breddgrader.

Sonen har med sig en kompis, och dom skuttar runt en stund längs bäckfårans äventyrliga branter, i en välbehövlig paus från TV-spelens konstgjorda världar. Tur att man har en Kilsbergstokig mamma ändå!

Hmmm... Och medans köttfärsen till kvällens tacos försteks i ugnen kan den tokiga mamman hitta på att jula till bilden lite si så där... Allt för julstämningen! Nä, jag tänkte nästan hoppa över klappjakten i år. Men tanterna i hembygdsföreningen hade talat om att skaffa tomten en grå rock, istället för den knalloranga. Nu har jag ordnat det ändå, så här i efterhand :)Kilsbergstomten berättade föresten en riktig skröna - men den kanske vi ska ta när det närmar sig jul... Alla som tror på tomten: sluta läsa nu! Den här tomten hette nämligen Stig och bor i Dalkarlsberg, när han inte huserar i husvagnen vid Ånnaboda. Broms i efternamn. Så nu vet ni det! Och folk, det kom det väl bortåt 80 personer eller så, medan skymningen sakta sänkte sig över de Blånande Bergen.
Önskelista 
Hade inte hunnit skriva någon, men kanske kan mejla iväg den på någe vis, eller om tomten möjligen läser min blogg... Ett timrat hus med utsikt mot Kilsbergen, hundra år utan tinnitus och migrän, en pappa som inte vägde 238 kg (orättvisa anlag!!), en dator som inte är överfull och som FÖRSTÅR MIG, ett par rejäla snöskor, såna där man går med ovanpå snön altså, ett självstädande hem, en bil som automatiskt byter från sommar till vinterdäck, förresten en jättekort vinter också och mycket mycket längre vår, tack. Många luftiga väggar där jag kan hänga härliga inspirerande skapelser. En unge som lyssnar. Vi tar väl det så länge. Tack på förhand! ¤ ¤ ¤ ¤

1 kommentar:

  1. jamen då va det ju tomten jag såg i dalkarlsberg som smög runt en uthusknut......trodde jag såg helt fel :D

    SvaraRadera