torsdag 12 januari 2012

På denna sidan verkligheten...

Jag tror inte. Jag Vet. Men ändå inte. På denna sida om verkligheten, där vi går, vi som är kvar på denna jord, synes den andra sidan så overklig och ogripbar. Det är den ju också. Så ytterligt väsenskild från den fysiska verkligheten. Ändå har jag upplevt den, fått överväldigande bevis. Det är något bortom bergen, och bortom våra andetag. Det finns ett liv som fortsätter, som inte är beroende av det vi idag kallar Oss själva. Förstår ni? Att den vi är, är något mer än fötter och födelsedagsdatum, adressen och almenackan, allt det där som är kugghjul i vår tillvaro, innan den tar slut. Tillvaron i den form vi känner den. Det där som är så fjärran, så främmande och hemlighetsfullt, det har, rent bokstavligen och konkret, gripit in i mitt liv här på denna sida om verkligheten - ett faktum som gör att jag inte kan leva som om det inte finns något mer, sedan dödsannonsen stått i tidningen och psalmerna i kyrkan klingat ut. Jag VET. Men det är ändå en annan sanning, än den vi kan ta till oss som verklig, i detta liv. Det här låter säkert väldigt ogripbart för många, men tanken strömmar ur det obegripligt märkliga, att två personer som jag nyss kunnat tala med och utbyta tankar, skratt och bekymmer med, har satt punkt för själva jordelivet och gått över till en tillvaro som är fjärran från vår. Ändå är VI, på DENNA sida verkligheten, fortfarande verkliga för DEM. Det är vi här, som är begränsade. Som endast kan ta till oss det vi ser och kan ta på. Det, som bara är en bråkdel av den magiska väv som kallas Livet.

Bilden är från min vintervandring i förrgår...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar