fredag 17 februari 2012

B E S J Ä L A D

Besjälad vill jag vara. Besjälad - det är Jag. Att vara uppfylld av något, som ger livet innehåll och mening, och att se, att livet är mer än bara yta och matematik. Naturen är besjälad. Att se och känna detta, är att vara en rikare människa. Vara en Del av denna natur. Besjälad lever jag i meningsfullhet, uppfylldhet, växande och mognande. Besjälad vandrar jag i en levande process, där allt som jag möter blir en del av den jag är och skall bli. Besjälad, intresserad, angelägen, nyfiken... Det är att vakna varje morgon och vända sina kronblad mot solen, fylld av förväntan över vad Just denna dag har att giva. Slår man upp detta vackra, välklingande och livsnödvändiga ord får man fram synonymer som Inspirerad, eldad, livad, uppfylld, helt fylld (av), själfull, levande.

Jag är Själfull. Levande. Det är en ynnest, att vandra så.


Bilderna i collaget är helt obearbetade. Det är min själ och en ringblomma en dag efter regn.


I många år besjälades och berikades mitt liv av det djupa och levande intresset för nordamerikas ursprungsfolk. Genom dessa sånger, denna kunskap, dessa hantverk och livsfilosofi, fick jag vara med om sådant som aldrig ens hade föresvävat på min horisont, om jag inte varit just detta. BESJÄLAD. Och jag dras till sådant, som ÄR besjälat. Människor som är i förbund med den större Skapelsens minsta detalj. Som ser sig själva som en del i en större, ogripbar helhet. Det Stora Mysteriet. Och så dessa blåa berg. Dessa blåa, skimrande, mångskiftande berg, som besjälar mig, och som är just precis som jag:  B e s j ä l a d e .

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar