måndag 9 juli 2012

Spelglädje, fjällkor & kjolsväng vid Östergårdens Kapell

Dragbild kallar man huvudbilden i ett reportage som man drar upp lite större. Så jag börjar dagens inlägg med en sådan, med drag i dessutom! Eller ja - ett collage. (Klicka på bilden!!) Hur sannolikt är det att jag skulle virvla runt i min nya kjol i ett gammalt kapell någon stans på landsbygden och samtidigt föreviga svänget? Tja, ALLT vet man inte när man stiger upp på morgonen...

Foto: Utsikt från Östergården med Pers egenhändigt uppstängslade järsgård & korna på bete


Jag visste att jag skulle till Sven med smultron och Lissevatten, och att det senare på dagen var dax för inspelning. Live in Svinnersta, skulle man kunna säga, hos bonden och spelmannen Per Falkenström 45 minuter från staden. Samling i kapellet! Rätt över vägen, som han och Helene skall förvandla till ett levande hjärta och mötesplats för diverse kultur...
Kapellet var "avkristnat" så det gick an att spela Selins Hinspolska, som tur va! Det var ju den vi skulle spela in, i lite egen tappning, och med utrymme för sångverser som tillkommer i stuion. Här var det zoomH2-teknik som gällde, och så dansande fingrar och stråkar; Per Falkenström, Ulf Karlsson och Kersti Johansson, alla Närkeförmågor, ställde upp denna duggregninga dag, som blev till solsken tack vare deras spirande spel!

 

Senare i sommar spelar de på Korrö folkmusikfestival tillsammans med en hel hoper spelmän/kvinnor och riksspelmän/kvinnor med just Närke och Bergslagslåtar som specialitet.

Kersti spelar väl annars i folkmusikkvartetten Triller, Per har härjat i gruppen Ådra och Ulf i Blå bergens borduner - men jag utgår från att listan kan göras längre! Moran på själva Östergården, Helene, förgyllde spelet med sin flöjt en stund innan hon for vidare mot andra äventyr. Uj vad det stampades på det gamla kapellgolvet! Eller nygamla - det var kanske nylagt? Den värsta byggarbråten hade röjts undan så pass att vi också kunde avnjuta fika med hemgjord flädersaft och tilltugg, innan stråkarna drog igen.

Rutorna var mer än lovligt igengrodda, men jag smög ut och knäppte en bild genom fönstret, och drog sedan i kontrastspaken för att trolla fram denna granna stämningsbild! Och fastän Per tog av sig träskorna på slutet gick det ändå inte att låta bli å stampa, när Glysens Skrap-Ollas polska tog vid. Den ska ju gestalta när han spelade naken i Hultafallsforsen (snarare bäcken) förklarade jag, liksom komma svääävande. Inge fotstamp!


Ja, mycke kan man begära. Men att jag tidigare på dagen hade suttit och skramlat med koskälla och hästpingla från Lisselängen i Svens kök, kändes lite futtigt när det sedan stod klart att Per ju hade hela 20 kor (varav tre små rara fjällkor) som kunnat göra jobbet mycke bättre! Snöpligt värre. Ja, vi skall altså ha ljuden till skivan, kanske bör tilläggas. Sedan kom nyckelharpelev och fårkollega till bonden och de andra for sin kos. Jag stannade kvar för lite ko-action när Per skulle ta in korna i lagårn för kvällen. Vallhunden hjälpte till, ivrig som en kanonkula. Bonden hemmablind för skönheten inför oss.





Så blev det mjölkning och rackartyg (jag undgick den förvånansvärt "lång-räckviddade" strålen trots mjölkbondens imponerande pricksäkerhet!) och jag tassade försiktigt runt bland koskiten i mina opassande sandaler, medan lagårdens innevånare tuggade vällustigt av själ och hjärta. Nyckelharpeleven Astrid fick äran att dra lite i spenarna men jag höll mig till kameran denna dag.

Ja, kära nån. Från fioler till kosvansar och flugor i mängder, mjölkmaskiner och hemfärd genom vackra landskap. Själva byn Svinnertsa fick jag titta närmare på genom en liten vilseåkning på väg dit - en mkt vacker, gammeldags by. Per själv har dispens för att ha sådan gammeldags lagård något år till. Han sa att man sällan får se sådana idag.

Kvällningen var vän och fin och jag for hemåt med underbar musik i mina lurar - som ni förstår! Fullbordan - den låt som lånat Tysslingespelmannen Sellins tondräkt, och så den trollska C-delen av Skrap-Ollas polska, som redan letat sig in i min skiva i min färgrika och tonrika, fria fantasi. Snart, i sinnomtid - kanske den även letat sig fram till dig!

Tack alla spelfolk och kossor, och för all del, den envisa damen som i det längsta vägrade sälja sitt kära kapellet till spelmannen, Horn-Per utan horn. Skaparen - Alltets Heliga Källa, Vävaren av livsväven - lever i musiken, och människan lever i densamma!

¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤

Å nu kanske jag tar blogg-ledigt några lagom lata sommardagar... Om jag lyckas! =)

PS:  Ö V E R   9 0 0 0   S I D V I S N I N G A R   H Ä R   N U !   R O L I G T ! !  DS

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar