fredag 26 oktober 2012

Ge sitt allt och vänta in // Se det andra går förbi

Vi plockade tranbär Man får klaffsa ut i de lite mer ogästvänliga markerna. Gungfly, surt. Men det är där dom finns. Nedkrupna i mossan, lysande röda, för den som orkar trassla sig ut, böja sig ner, leta med ögat och handen i det våta... De där stora rotknölarna är det väl ingen konst att hitta. Men de där sällsamma bären. Och den där sällsamma väven, längst ned i trsasslet, där regndroppar har fastnat och inväntar konstnärens förevigande öga, en darrande stund. Nej, det är inte självklart, detta att vara den som lirkar fram det lite otillgängliga. Det är bara efteråt det verkar så självklart och lätt. Rena söndagspromenaden.

S å   ä r   d e t   e j .


Men surt förvärvad skörd är ack så mycket värdefullare!

De är läkande, livgivande, ofjäskigt osöta.

Vet, att det är
Innehållet
som Räknas.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar