måndag 14 januari 2013

MOT KILSBERGSSKOGEN!!!

Japp, då var det dags. Mot Kilsbergsskogen!! Äntligen. Några dagars barnvakt och världen öppnar sig, stunder blir till evigheter om man har tur. Först en diger to-do-list men sedan uppåt och till stugan i sönderknakade skogen - den som kroknat under snömassornas tyngd. Björnen ligger i ide och får gärna ligga där för tid och evighet för mig. Men... Vore det inte en upplevelse att höra vargarna yla? På lite lagom avstånd... (min älskling har en hund). Jo. Men framför allt få vädra de egna lungorna, dela ut mina böcker till dem som uttryckt sin önskan, och blicka in i brasan för att utröna nästa steg på livsvägen. Några slalomportar är redan utstakade, och nu hoppas jag det inte blir fler uppförsbackar utan mera härliga vyer och rolig fart framåt. Sparken är redo för snögnistrande turer och torparvännen vill säkert gärna ha besök. Till och med kameran är ju med på banan igen och får följa med, så får vi se vad som återspeglas här, och när... ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤
På onsdag kväll är jag ombedd att svänga förbi Klockargården i Kil där kolarna håller upptaktsmöte inför årets mila, för att lämna av de sista böckerna. Ja, det kommer mera, men de går åt!! Roligt är det :) Det är alltid lite ovant att se dom uppkammade och i rena vanliga kläder - knappt man känner igen de sotiga nunorna man vant sig vid vid milan och i kojan. Fjädern är från Ramsjöns strand, där kolare Winter fick besök av Albert Sundin som inspirerades till dikten "I kolarkojan" som jag tonsatt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar