onsdag 26 juni 2013

Göljestigen i junigrönska // Kilsbergsvandring


Utan kamera tar nog inte Göljestigen så superlänge att klara av. Men MED kamera är det en annan femma... Detta på grund av de otroligt vackra bilder som väntar bakom var och varannan krök av den ringlande stigen, som följer bäcken upp mot sjön Göljan på ett rätt så oslagbart och storslaget vackert vis.

Vi hade tajmat ihop oss med Leif Troeng från Kilsbergens hembygdsförening, vilka ligger bakom anläggandet av denna Kilsbergens praktstig nummer ett. Ett värdefullt arbete!




































Naturen skapar egna former - här har jag hittat en örn eller lom - och vissa har öga för det sköna eller lite utstickande och fångar upp det. Här nedan ett exempel på just det kanske mera utstickande... Vår guide för dagen är ansvarig konstnärlig utförare, med delar äran med själve Skaparen :)

Som konstnär ska man ju gärna fånga upp materialets "inneboende skönhet". Jo. Leif hade inte hjärta att kastrera det uppenbart manliga bordet när han sammanfogade det på största rastplatsen, där oskyldiga barn tar emot gottpåse från jultomten varje år. Jag avstår från närstudie och låter den nyfikne zooma in själv. Om det finns kvinliga attribut i andra änden förtäljer inte bilden...











Det var exemplariskt vandrignsväder, god matsäck och trevligt sällskap!




Mysiga rastplatser saknas inte heller...
Men kolla supersköna detaljerna!! Även i vandringsbilden ovan. I am a sucker for this. Det som inte går spikrakt. Så mycket intressantare...

Just den här rastplatsen är vid det häftiga Skinnarsågsfallet


Vid denna meditativa stillhetsplats ska jag sjunga en gång har det sagts...


En oas av lugn och ro 
och porlande nynnande vilsamhet. Där bilden ovan 
är tagen smyger sig vattenfåran vidare...

Här ville jag slå upp min moskåselkåta, mitt tält, och slå läger en vecka. Bara vara. Låta timmarna och dagarna och tankarna gå...

Om du endast såg denna bild - vilken känsla skänker den dig?









Vattnet finner sin väg till målet

och människan finner sin väg över dess fåra








Här är grankäpparna för täta så vi får rensa upp emellan dem så det håller i längden,,,


Jag sugs in i de små detaljerna, och vilar i de vackra tavlorna. Hamnar på efterkälken rätt så ofta...

När denna bild togs blev det fest för myggen. Väl framme vid den fina grillplatsen vid sjön var den redan ockuperad och vi behövde dra oss hemåt efter en skön och givande "utekväll".




PS Kan du förklara ovan naturfenomen så lämna gärna en kommentar!

3 kommentarer:

  1. vilka underbara bilder, o texterna är sån poesi så jag får rys i hela kroppen. kram från eva e / akvarellmålare på tysslingedagen ;)

    SvaraRadera
  2. Tack Eva, vad glad jag blir! Det är så fantastiskt att få ta del av hur bilder och ordvävar och sånger tas emot på sina håll. Att de verkligen letar sig in i hjärtat på alla dessa underbara läsare :)Det berikar mig innerligen att få veta. Må gott! <3

    SvaraRadera
  3. Läcker bild!

    Jag tror att det är samlingar av svamptrådar "rötter". Från dessa tror jag att svampen sprider sig vidare och bryter ned lager i barken eller träet. Jag vet inte vilken nytta svampen har av att samla sig i så här kraftiga trådar. Kanske är den då mer motståndskraftig mot uttorkning eller kan bättre transportera näring från en näringsrik del till en näringsfattig.

    Jens Råberg

    SvaraRadera