måndag 24 juni 2013

Livets gång // Stort och smått

Igår fick jag bekanta mig med ett nytt litet liv. En liten krabat som har Allting framför sig, och vet intet av livets alla gåvor och prövningar. Tänk att en liten människa kan växa och bli allt vad den kan bli... Så ärliga de minsta är, i sina känslor. Ser de en ruskprick och inte känner sig trygga så skrynklar de genast ihop ansiktet och låter känslorna ljuda. Berörs de av ett nyfiket ansikte spricker de upp som en sol och förmedlar oförbehållen glädje. Närvaro i Nuet. Utlämnad till omgivningens välvilja och trygghetsbarriär, kommer dom till oss som ett knyte av oändliga möjligheter. Vi måste vara rädda om de minsta. Lära oss allt som de har att lära oss om oss själva. För den resan är ömsesidig. Vi kan bara ge vårt allt och lita till att det räcker. Vi ger av oss själva och får livets största gåva tillbaka; Någon som ser oss som universums centrum, livskälla och ankare i tillvarons mysterie.

1 kommentar: