fredag 14 juni 2013

Tänka stort: Ramshytte ängar // Att närma sig en Rödfibbla




































Nej, det blev inga handavtryck i komockorna som inrymdes under partytältet vid naturreservatet Ramshytte ängars invigning, a la Mans Chinese Theathre utmed Hollywood Boulevard, där jag för övrigt gick till (sång)skolan varje dag i nästan två år.

Björn Sundin kunde väl sträcka sig till ett fotavtryck sa han (sko), dagen till ära. Men var det någon som skulle förevigas var det väl Rain Nylund, som tillsammans med Lisette Runnqvist har donerat marken. Till NA sa han så här: – Jag har tittat på marken länge och 2008 köpte jag området av Svea Skog. Det är stora kulturvärden här som jag vill bevara och naturvärden som jag vill ska utvecklas. Och jag ville verkligen inte att området skulle riskera att förvandlas till en granplantering.

Så starkt kände han för dessa marker att han tog ett lån på över en halv miljon och skänkte hela härligheten till Örebro kommun, som lovade bilda naturreservat och stå för skötseln framgent.






På kommunens hemsida står; Ramshytte ängar är en unik ängsmark med omgivande lövskogar och våtmarker. Området är exempel på ett kulturlandskap som fram till 1800-talet var vanligt i Kilsbergen. Du kan se spåren från förr i form av odlingsrösen, stentippar, husgrunder och gamla vägar. Ängarna och skogen kring dem bär spår av att ha betats under lång tid.

Ett 40-tal besökare hade trotsat regnet, som efter en störtskur nära Nora strax före fem lät hejda sig och till och med bjöd på uppsprickande blå himmel. Jag sjöng En vandring i Kilsbergen, Björn Sundin invigningstalade och Rain berättade lite om sitt ovanliga tilltag, samt att han hade många fler idéer på gång. Det bjöds på kaffe och bullar och lite mer sång; en dikt jag tonsatt av Jeremias i Tröstlösa och så vallåten Ko-kytta, trots att de långhåriga kossorna höll sig på avstånd.


"Jag skulle vilja leva i hundra tusen år
och se på allt det vackra som kommer och går..."

J E R E M I A S   I   T R Ö S T L Ö S A

Länsstyrelsens biolog Daniel Gustafson bjöd sedan på en guidad vandring där vi tittade närmare på många blomarter som trivs på betesmark respektive slåttermark. En mycket intressant lärostund där mångas kunskap kom väl till pass. Den nya fina Närkefloran var också med.

Även de trädbevuxna partierna hade sina berättelser och bevingade bosättare.

För den som inte har koskräck går det bra att ta ett strövtåg när andan faller på. Och kommunens hårfagra arbetskraft är mycket vänligt sinnade mot människor skall sägas.
Allt som allt fick vi en härlig kväll med många trevliga möten.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar