söndag 7 juli 2013

Bilder som gör badkrukor badsugna // Flyt i Järleån

-Finns det något bad? frågar jag vår Lindekompis Jens, som gärna vill ha besök. Raskt avfärdar han Lindesjön och för fram ett helt annat förslag, helt i hans stil får man väl säga. För i Järleån kan man ju flyta med strömmen i forsarna! En patrull bestående av två badkrukor, en 10-åring delfinmänniska och en våghalsad 41-årig lokalbo, som om vintern gärna ägnar sig åt "isflakränning" i kallare vatten, ger sig av, efter en nogrann genomgång av våghalsens spirande odlingar i bostadsområdet - ett projekt som fått stor medial spridning, både lokalt och på riksnivå. En lägenhetsfarmare av rang!

Man kanske bör tillägga att det på bilden ej rör sig om algblomning, utan om Järleåns grönskande belövade stränder som speglar sig i vattenytan. En halv meter till botten gör modershjärtat lite lugnt. Faktum är att vi fiskade upp ungen från Djupadalsbadet i Kumla där han klorerat sig och åkt vattenrushkana på förmiddagen med kompisar från staden, men här blev det lite mera vildmarksstämning och Indiana Jones-känsla över det hela.

När de väl kom tillbaka efter en lång färd nedströms, bubblade det över av historier om äventyr under nedrasade träd och annat häftigt. Ett gyttjebad hade också klarats av; de smorde in sig rejält för att sedan vaska av sig i den svalkande böljan, innan det dukades upp till grillpicknick vid lägerelden på den stora ängen med rum för flera naturälskare denna strålande dag.

På menyn stod tunnbrödrullar med köttbullar, champinjoner som stektes på spett, grillade bananer med smält choklad, exotisk melon, ballerinakex och så den söta finalen; svenska jordgubbar uppdelade på varsit grönt serveringsfat av undertecknad. Våghalsen himself ville även gärna tina upp sin nedkylda lekamen över brasan efter den svalkande forsfärden :) Men inte var det färdigbadat för det - Ack Nej!! Jag som bara strosade runt i sandalerna med vatten till anklarna, och sänkte ned vattenflaskan på kylning i den finringlande bäcken alldeles intill, blev just inte blötare än så. Men då var jag ändå genomblöt jämfört med badkrukan nr ett i sällskapet!
Ja, så bar det av igen, utmed forsen och genom alla skimrande vackra kringelkrokar genon fagra landskap. Landkrabborna väntade med packningen en bit nedströms i tid och evighet, men tillslut siktades de båda blötdjuren och kunde förmås stiga upp ur den natursköna vattenfåran.


Sommardagarna kryper undan, en efter en. Det gäller att fånga dem. Ta dem i famn och se dem djupt i ögonen; idag är du min! Så vi känner dem inpå bara sommarskinnet innan de är ett minne blott. Eller blött.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar