tisdag 7 januari 2014

Mitt hjärta går i moll... Och det är Vackrast så


För många långa år sedan klädde jag denna vackra urvisa i egna ord. Ännu bär jag dem inom mig, och ännu är de sanna. Livets vaggsång går för mig i moll. Glädjen är bara solstrålarna som silar in genom skogsdunklet, och återspeglas i daggblänk i gläntor och dolda världar där endast Jag och Skapelsen är närvarande - och Alltet bakom denna. Jag trivs bäst i skogen. Mina stigar går i moll.

1 kommentar:

  1. "Sätt skor på dina fötter- och en rem om dina höfter. Gå ut och möt det mörka, och det ljusa, så ska du finna ro i din tillvaro"
    /viktor

    SvaraRadera