måndag 7 juli 2014

Strövtåg i hembygden bakvägen // Ånnabosjöarna

Naturen är så otroligt generös.
Vi har henne att tacka för så mycket. Ja, för själva livet och livsförutsättningarna. Och så all denna skönhet, utpytsad i rågade, ständigt överflödande mått, alla tider på dygnet, i varje liten vrå... Ibland tror man att man sett det mesta, och så visar det sig att man snarare MISSAT det mesta. Genom att välja den vanliga "ingången" som skyltas och lockar med högsta stämman. Men så slinker man in på en liten bakväg, som av en gyllene tanke, och plötsligt möter man hembygden från en annan sida. En mera outforskad, stilla, trollsländefladdrande vindljummen underbarhetsvärld.

En levande man förde mig hit, och en som inte längre är.
Jag följer i hans magiska spår, följer berättelsen där folktron pulserar mitt i vardagsslitet, sedan milröken lättat.

























Sådan är min upptäcktsfärd i tid och rum. Jag finner en vibrerande berättelse, väcks i nyfikenhet och undran, inlevelse... Söker upp platsen, genom att söka upp någon som kanske kanske kan veta var det var, genom ledtrådar jag nystat fram. Så blir det en gåva i flera led, och i slutänden delar jag den med Dig, i en ännu ofödd men hägrande bok. Jag säger inte mer än så. Säger inte vad som hände här, men jag försjunker i tanken när jag blickar ner i det vatten som väter denna sällsama utsaga. Försjunker i näckrosornas innersta skönhet, och undrar över henne som mannen räddes så... Levde hon i sjön, eller i hans sinnevärld? Det får vi aldrig veta...




1 kommentar: