söndag 29 maj 2016

Varg i bergen (Lisselängen)... men när ska de sjunga för mig?


Länk: http://na.se/nyheter/orebro/1.3919715-na-tv-har-fangas-den-trebente-vargen-pa-film Ja, fick jag välja skulle jag nog hellre höra än se. Villingsbergsreviret är ju ett stort ödsligt område, men så mycket jag varit i Bocksboda och bott hos pojkvän dessa år... o aldrig hört ett vargpip. Inte heller de som varannat år under några veckor bor vid kolmilan och sover i kolarkoja. Hm... man kanske kunde prova att yla och se om det kommer svar? Sånt ska man nog inte hålla på med i tid och otid så det blir förvirrat för den revirhävdande flocken. Jag som hålls med vallristningar och vallgång i Kilsbergen har även DET perspektivet på vargen; hur man förr kämpade på liv och död för att freda sina djur som gick på skogsbete. Jag menar ej att det var fråga om liv och död när det gällde mötet varg-vallbarn, men liv och död så tillvida att hela existensen i stort hängde på att man hade sin ko. Nu för tiden överlever alla ändå, även om dom får hela fårhagen "slaktad" av gråben, och det självklart väcker känslor av förtvivlan och frustration. Undrar du vart de såg vargen kan du lyssna på min sång "Ljuvliga åsar" på skivan som hör till min Kilsbergsbok. Den beskriver hela vägen från Lisselängen i utkanten av Bocksboda och ända fram till Dalkarlsberg. Min favorit! =) (Men Ljuvliga åsar är ett minne blott; den vackraste skogen är nu ett hygge. Och ingen förstår varför namnet en gång föddes.)






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar