onsdag 6 juli 2016

Ljuvlig paus vid Vallristarbäcken...






















Solen letar sig ned. Det är inte varje dag här!! Djupt inne i skogsdunklet, där jag har min arbetsplats, vid bäcken utan namn, som jag kallar för Vallristarbäcken. Detta på grund av alla de ristningar som översållar de skulpterade hällarna. Ristningarna jag arbetar med. Andra dagar; regnskurar och krångel. Idag: Sol och VATTENMELON! =)
























Just de här motiven syntes inte ALLS innan denna arbetsdag: 
Med en trästicka får man varsamt trolla fram de igenlavade och vittrade ristningarna, så att motiven åter träder fram ur berget. Detta med hjälp av äldre framforskade bilder, mörkläggning med släpljus på plats, utskrivna datatrix där det ristade framgår så gott det går... med stenkonservatorernas och arkeologernas alla predikningar och påbud ekande i huvet. Mycket kunskap har det faktiskt blivit, under denna tid. Härligt att få sätta den till användning och kunna rädda detta kulturarv! Lyfta fram, tolka, bevara, begrunda...























Än har jag ingen hängmatta här, som vid de övre hällarna, så jag lutar mig mot den svala hällen en stund. Blickar uppåt... och låter tankarna driva i sakta mak, till bäckens nynnande sång. Det där med hängmattan är inget skämt - faktum är att när man väl baxat sig i väg med alla sina redskap och packning och sätter igång, är det så uppslukande att det lätt går många timmar utan paus, i de mest konstiga ställningarna och stum koncentration som gör att vilken björn som helst skulle kunna smyga fram utan att märka att man fanns där. Lite som den lilla fina koltrasten som gör mig sällskap här. Kanske ska prova  att sjunga lite med den idag? Den ser mig. Men vi båda gillar platsen så mycket att vi samsas här. Med en och annan groda. (Och diverse bitska, irriterande flygfän, förståss :-/ ) Jag hoppar högt när det kommer älgstönande sällskap - dock i mänsklig form (det har blivit någon slags intern signatur/signal ;) ). Så djupt inne i denna tidlösa bubbla är man. I vår herres hage, men utan staket; i vallemarkerna, i Kilsbergen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar