lördag 23 juni 2018

Midsommardagen med Tallåsa-Teodor



I döda poeters sällskap, heter väl en film. Själv tillbringar jag mest tid med döda Ristares sällskap. Men i och med ristningarna är dom ju fortfarande liksom Levande, i någon mån. Kvar.

Midsommardagen har ägnats i döda Kolares sällskap. Närmare bestämt Tallåsa-Teodors. Sämre kan man ha! Glimten i ögat och spelman likaså. Roligt att "skapa fram honom" och hedra hans minne i anslutning till en av våra fina punkter i projektet. Här endast en liten glimt. En strimma milrök - den ljuvaste doften man kan finna sig i i skogen...











Sedan blev det vargbok i hammock och solsken och åter lite blomstersmyckande kring nämnde Teodor, i medhavd dator, på nutidsvis. Föga anade han, att hans minne en midsommardag 2018 skulle kringströs med Förgätmigej i en dylik makapär, men vi Glömmer honom ej. Och snart ska mångan fler, på vandring i bergen, göra hans bekantskap.

söndag 17 juni 2018

BÖCKER // Bädda för lite vila i sommarens famn


Hon är ju så lömsk på någe vis, hinner knappt dyka upp innan hon flyr sin kos, sommarmånaderna går minst 5 gånger så fort som december-januari-varianterna på vintern, så hur ska man hinna med? Hinna med att ta det lugnt. Man får köpa sig en BOK. Eller varför inte FLER, när man ändå är igång. Visserligen i mitt fall med koppling till arbetet, men DOCK. Det ÄR ändå en viss form av relax som infinner sig när man umgås med vita inbundna papper och små svarta tecken, någonstans vid en bäck, i en hängmatta, låter tanken flyga i väg och måla upp det som utspelar sig, ta sig sina egna funderingsstråk och reflexion...

Bilden knäppt från hängmattan i Bocksboda, där jag landade så NÖJD över att ha LYCKATS krångla mig in till stan i ett annat ärende och då Passat PÅ. Bärgat hem böckerna, som plockades upp tillsammans med lite lite nödproviant och timmar av tid som bredde ut sig framför mig. Vaggad av vinden, lite VÄL intensivt, tills jag gjorde något jag länge tänkt på...





















Bastun med sitt stora panoramafönster är ju en Gyllene plats, ett Drömkontor! Med en fällbar trädgårdsstol, dyner och kuddar, fick läshögtidsstunden fortsätta här. När jag ligger på hällarna och arbetar kan det gå en radioföljetong eller en bok på Storytel, något avsnitt då och då. Men oftast jobbar jag i tystnad.

Man behöver TID. Tid att låta tankar vandra. Tystnad där allt det andra får Rum. Allt det andra, som aldrig hinner komma upp till ytan när vi flänger omkring, som vi till största delen gör nu för tiden, tänker jag.

Hoppas bara att böckerna inte tar slut för fort.

måndag 11 juni 2018

Någonstans i bergen och vallristarskogen...






























...jobbar en skogsarbeterska på udda tider och udda vis med lite udda uppgifter, skulle man kunna säga, på många vis. Och det är faktiskt allt man hinner. Hej på er!