måndag 27 februari 2012

En liten trösteglimt

Ett litet suddigt smultron. Altid någe. Ibland behöver man tröst. Ibland lägger sig alla bördor på varandra, på en själv, tynger axlar och huvud och sinne... Tanke och hjärta. Tur att man är så funtad, att man hoppar upp direkt när livet uppenbarar en ljusning, en glimt, en möjlighet. Hittar glädjen, gång på gång, och om igen. Det behövs, när man i åratal kämpat utan avlastning i en situation som inte är riktigt mänsklig. Man talar om att bara vara. Att detta är en konst. Men jag vill faktiskt göra också. Allt det där, som just jag är född till. Utan mediciner och plågsamma åtgärder, önskar jag mig en hälsa och livssituation som är Lätt och Ledig och Underbar.
På tal om ljusglimtar... Imorse när jag hällde upp fil till min son stod det MARS på paketet! (Utgångsdatum...) Det börjar bli verkligt. Börjar bli vårvinter, och sedan... Härlighet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar