torsdag 1 mars 2012

V Ä L B E F I N N A N D E // och dess motsats

En kväll på besök hos Maria på Midsommarberget i Värmland. Underbar plats, underbar vän, underbar paddeltur dagen därpå...

Välbefinnande. Vilket underbart ord. Vilken underbar känsla! Smaka på det. Säg det långsamt. Vääälbefinnnanndeee... Ahhh, ett rent njutningsord - och plötsligt har det hänt. För första gången på flera dygn (orkar inte räkna) kände jag i morse någon minut just detta underbara, förunderliga;
V ä l b e f i n n a n d e . Tack, tack och åter tack.

Vinterkräksjukan. Finns det NÅGON del av den ordharangen som är tilltalande? Vinter? Nej! (kallt, krångligt, mörkt, för lång) Kräk? Nej tack!! (motivering överflödig) Sjukan? Ack nej. Nej och åter nej. Ändå kommer den, som en oinbjuden gäst tränger den sig in genom en glipa i immunförsvaret och smyger sig på, där man sitter och skapar frampå kvällen. Stegrande... Och jag som hade en plan. Jag som har en far som vägde 238 kilo och därför har totalt orättvisa anlag, tänkte, att om man ändå skall - ja ni vet vad som händer när man får det där - så kan man väl passa på att frossa riktigt rejält i något man aldrig annars unnar sig, innan det brakar loss? Njä, det blev inte så. Och så sitter man där. Ligger. I dessa vedervärdiga klor. Nästa dag feber. Nästa dag magont, och ständigt, detta illamående. Fy helsicke!! Lägg där till en dos migrän så gott som dagligen, sinnessjukt stark tinnitus som når oanade höjder och så en tunna sorger och elände, och så lite hyperaktiv unge därpå, så har ni vad man kan kalla MOTSATSEN till det där härliga, ovannämnda; Välbefinnande...

Men, som sagt. Nu har det hänt. För en minut kände jag faktiskt något som kan likna detta. Illamåendet är tillbaka, man är urlakad och kroknad och inte riktigt någon superhjälte som kan rycka in och ordna allt som behöver ordnas - och tro mig, det är mycket! - men livet går vidare och det finns de som har det värre. Och jag har många snälla fina vänner som har ringt och undrat hur jag har det, kommit med förnödenheter och handsprit. Tack alla hjärtans medmänniskor!
Nu ska jag kravla mig tillbaka till Livsmod och Fröjd. Och sen är det vår.

(Det förra inlägget var ett som jag hade färdigt att lägga in sedan tidigare - har ej varit kapabel...)

2 kommentarer:

  1. Så skönt att det finns medmänniskor som hjälper till i eländet. Nu hoppas jag du kryar på dig snabbt så du får njuta av den annalkande våren! <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack :)Och jag som ville gå i ide fick göra det tillslut... Men nu vill jag ut!

      Radera