lördag 19 maj 2012

TACK FÖR IDAG // Majfin lördag med kolmilefest

Här ett litet lapptäcke från min dag. Återkommer med mera härligheter från nuet i maj i vårens fröjd

¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤

Nehej, kunde visst inte låta bli att plita ned några rader innan äventyrerskan skall sussa för natten! Det blev äventyr i närheten; Karlslund och så södra vackra böljande Kilsbergen. Mer om det i morgon. Men kära du, TRYCK på bilden här intilll, och stig in i en vårgrönskande djungel, så som vi gjorde idag - och många med oss. (Däribland fyra älvfigurer som lajvade på ön!)
¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤ ¤


Hej igen! Ja, ni ser, det blev grillning och solsken och "fiske" med egentillverkad håv ;)


Råkade glömma att jag som älskat ljudet av forsande vatten inte tål sådant i längre doser pga min tinnitus. Så kom migränmonstret som ett plågsamt brev på posten, typ räkningar och påminnelseavgifter gånger tolv, och det blev att krypa ned under täcket och blunda fram till medicinunderverkan. Tvivlade på att resten av dagens övningar skulle kunna genomföras...


...men jag återuppstod som genom ett Underverk och for i stilla kvällningen mot södra Kilsbergen och Dormens hembygdsförening bortanför Mullhyttan, där det vankades kolmilefest med kolbullar (försök hejda mig från att ta mig till kolbullarnas förlovade möjlighetsland!) och visning av ett nytt bildspel med musik, som ett minnesmärke över "den sista milan" sade hembygdshövdingen Roland i telefon. Men så lätt kommer de inte undan! Sådan kunskap får ej gå i graven, och har man ej folk till en 10-11 käppars mila som kolar i tre veckor, kan man göra en mindre! Ja... jo... dä ä klart, tyckte kolarhövdingen själv. Och jag som gjort en sång till nästa bok och skiva; "Milan vid Hemsjön" (vilken ligger i närheten och också besöktes, se nedan), baserad på en dikt av en stugbyggare i trakten. Klart att traditionen måste få leva vidare! Om än i anpassad form...























































































Stort festtält med dragspel och värmlandshistorier som framkallade ständiga skrattsalvor. Samarrangemang med Lions, Fjugesta. Det slog mig åter igen hur underbart vacker denna trakt är! Rent förtrollad... När jag i fyra år bodde i Viby, tog jag mig oftast till bergen från detta håll, och hade Fjugesta samt Östansjö/Vretstorp som närmaste civilisationscentrum. Festen hölls vid hembygdsgården med kolsäckar till försäljning inför sommarens grillstunder. Jag smög mig iväg till själva kolbottnen inne i skogen vid en susande bäck, och tassade vördnadsfullt runt bland mildoftande härlighet. Det finns inget som denna mildoft! Kojan var annorlunda, med "eldstadskroppen" utanför själva träkojan. En annorlunda kross, och så fint kojan låg där på skogskullen! Jo, här blir nog en lagom stor mila inom en lagom avlägsen framtid, tänker jag! Det är väl som med barnafödande, sa jag till kolar-Lasse - som väl inte fött några barn men väl vaktat fyra milor här sedan 1987, gått på kolarkurs i Härjedalen/Jämtland samt fick lära sig konsten under skogvaktarutbildning i ungdomens dagar. Jag utvecklade min förlossningsteori; Direkt efteråt säger man "aldrig mer", men så småningom förtränger man det värsta i processen och gläds åt resultatet. Och resultatet i vår tid, är inte kol, utan
kunskap, gemenskap, tradition och en stund att hedra alla dem som levt sitt liv i sot och milrök i våran vackra nejd.

2 kommentarer:

  1. Tack för trevlig grillning och upptäcksfärd i Karlslund, trist att du mår så dåligt av att vara nära den vackra forsen, nästa gång får vi träffas och prata vid något lugnare ställe. Jag är ändå glad att du kom iväg på kvällen som planerat. Mina hemtrakter är verkligen vackra, att växa upp där är verkligen en anledning att jag behöver fin natur omkring mig regelbundet och trevliga människor som dig och Sami. Kram och ses igen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Ja nästa gång blir det öronproppar, men får väl satsa på "lugnare vatten" ;) Tack och lov tål jag iallfall det vackraste jag vet; det stilla rogivande porlandet från en bäck. Mullhyttetrakten är definitivt en kandidat när skuttungen är utflugen! Det finns så mycket vackert alldeles inpå knutarna här... Hemmablind kan man bli. Lycka till med din bildidé! Kram P

      Radera