onsdag 6 juni 2012

Blåsuga, mandelblom, kattfot å blå viol // Slåtterängsfröjd!

Ibland får allt det vackra inte plats i ens bröst, i ens kamera... Ändå är det så magiskt att man kan fånga en bit av den skönhet livet bjuder, och förmedla den till andra, och till sig själv ;) som ett ljuvt sommarminne, eller en aprillyrande snökurarstund i en liten stuga bland bergen... Men nu blommar slåtterängen i nämnda berg; och med den ett otal växter som varken jag eller torparvännen känner till namnet på. 




Darrgräs, tjärblomster, mandelblom, kattfot, prästkrage, jungfrulin, blåsuga(!), daldocka...

Vi hälsar på, för jag vill fånga smörblommefröjden nu när jag har kameran igen, och den gamle vill undersöka vad räven hade för sig i morse ute på kullen på ängen... Så vi slår följe, jag och min vårskuttande son - nej, förlåt, SOMMAR är det väl visst?! Rättelse; min året-runt-skuttande son :p







































Och jag tar de gråtvackraste bilderna på detta sagolika torpställe som jag någonsin tagit. Eller fått. Det värker i bröstet när jag ser dem, och jag spar dem, som så många andra, men tar med en liten rolig från slutet iallafall... Lev länge lev länge lev länge lev länge! tänker jag... Och ler mitt i värken.


 På grindstenen stod torparvännens farfars far, storspelman, och spelade en gång!

Turen med ekan tar vi en annan dag. Nationaldag? Jo, faktiskt =)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar